Vad är det med mig?

Haha, jag har kommit på en väldigt konstig "vana" jag har.
Varje gång jag är ute med mina hundar och går blir jag extremt hatisk. Då menar jag mot folk jag träffar, eller alltså jag blir jätte hatisk mot speciellt människor men även katter, andra hundar, bilar, cyklar osv. När jag är ute med mina hundar lyssnar jag alltid på super hög musik och går och tänker typ så när det kommer en människa, hund osv så blir mina hundar helt exalterade och ska hälsa. Skitjobbigt så jag brukar fort när jag ser en människa ta en annan väg för jag inte orkar träffa något. Sen om jag träffar mer än 2 människor på samma gata och inte kan byta håll blir jag skit arg verkligen. Jag är klart trevlig mot personen om den pratar med mig men jag vill inners inne bara slå personen. 
HAHAHA jag orkar inte med mig själv. Sen är det klart att jag inte bryr mig om jag är ute och går med mina vänner (och hundarna då) och det kommer en människa, eller a inte lika mycket. 
Jag tror att det hela ligger i att mina hundar är jobbiga att gå ut och gå med. Sen vet jag inte hur länge detta har hållit på men jag hoppas verkligen inte att det har varit länge.. Det är jobbig att vara så hatisk mot människor jag inte känner, jag brukar alltid vara snäll mot folk jag inte känner och då även innan jag träffar dem, HAHA! Jag är ju snäll om människan tvunget måste prata med mig men som sagt är jag skit arg egentligen. Hahhaha, min ansikts min när jag ser människor kan jag tänka mig inte är skit rolig. Gud jag skrattade åt mig själv hela dagen efter jag kom på detta. Super fånigt! Sen hatar jag allmänt att hata haha, hatar faktiskt ingen människa tror jag.

Kommentera här: